Fahrenheit 451

Veckans bok blev “Fahrenheit 451”, av Ray Bradbury. En futuristisk vaninnesskildring av ett samhälle, där utvecklingen gått helt överstyr. En klarsynt Science Fiction roman kort och gott. Skriven i början av 50-talet. Men associationerna till dagens “rädda-världen-i-en-timme-åtminstone-syndrom” är otäckt närvarande.
Brandmannen Guy Montag jobbar med att bränna böcker. Men börjar rädda böcker istället, vilket får katastrofala konsekvenser. Det är ju enligt lag förbjudet. Brandkåren startar här bränder istället för att släcka dom som "förr i tiden". En skruvad story med massor av inkilade budskap och kvickheter. “Survival is our ticket” är ett av slagorden som etsat sig kvar i skallen.
I slutet träffar Montag några likasinnade gubbar, “bokklubb” (så klart inga kvinnor på den här tiden i litteraturen). Dom har utvecklat fotografiskt minne. Platon och Shakespeare och rubbet finns ordagrannt i skallen på dom, bara att berätta ner. Och printa ut. Festligt.
Ray Bradbury har för övrigt en oändlig katalog så det är bara att gå vidare. Ska nog göra det. Finns en film också av Truffaut samt en massa pjäser av detta...

The Amazing Kamikaze Syndrome

Oj då. Lyssnar på Slade “The Amazing Kamikaze syndrome”. har den i datorn. Har massor med album i datorn. Lånar av folk och bibliotek och lägger in. Men lyssnar aldrig. Skitsamma.
Grejen är att jag en bit in i Slade upptäckte att det var länge sen sist. Ja några år sen. Men med lurar...? Inte sen den kom. Känns exakt som 1984. Känner lukter och smaker också från då. Fotbollsträningsväska och vårgrusplan och oljeblandad bensin för minderårig mopedist etc. Och mycket annat förstås...
En kul resa kan vara den mentala resan bakåt i sitt inre. Nu när dåliga tider gör att folk inte har råd med alper och sånt. På med lurarna bara och en 26 år gammal platta eller nåt. Alltid något.. Ett tips bara...
Men det var inte bara det utan en till sak.
Upptäckte precis ett riktigt bra argument till varför man ska lyssna på fysiska plattor istället för filer. Mellan “Slam the hammer down” och “In the doghouse” blir det tyst i iTunes. Eftersom datorn är en tänkande individ. Nån sekund extra bara, men ändå. Så ska det ju inte vara.. Är ju van att dom två sitter ihop. Pajar ju hela det flödet liksom.
Jag fortsätter gärna lyssna på denna flashback men det kan bli freestyle hädanefter. 1984 hela vägen liksom.
Vilket katastrofalt problem det här var. Undrar hur det funkar med andra plattor som sitter ihop, “Too fast for love” Med Mötley Crüe och såna.... Det jag gillar mest med den är ju det obefintliga låtmellanrummet.. Undrar hur iTunes hanterar detta?
Är detta ett västerländskt problem eller är det bara mitt problem eller är det inget problem alls?
Eller kanaliserar även invånarna i Nord Korea sitt armod genom detta... Där ska det ju bli en robotavfyrning, för alla pengarna som folket svält ihop. Snacka om Amazing Kamikaze Syndrome på riktigt. Men dom hakar nog också upp sig över att “Slam the hammer down” och “In the doghouse” fått en sekund extra i mellantid i iTunes... Skulle tro det. Eller så har dom fullt upp med extasen över bonuslåtarna och glömmer allt annat? Liksom resten av befolkningen gör?

Mer än en timme i så fall

Earth Hour. Nu på lördag. Skiter väl jag i. Totalt! Jag har Earth Hour alla övriga timmar. Barrokt. Som att betala några tjugor extra på en flygbiljett i klimatkompensation... vad är det för skillnad egentligen mer än för den egna fantasin. Investera i sitt eget samvete. typ...
fast, egentligen varför inte. Så länge det för nåt positivt med sig. Och gör det det. Så är jag på. Jag menar av. Med lyset alltså. Men då ska det vara mer än en timme om året. Föresten så har jag ju datorfrilördag redan. Men jordvärmen lär nog bli i gång även under eart hour. fast det kanske bara gällde lyset. Hur är det med billyset? Många funderingar nu...
På återseende./Lärkan

Översocial tysk pratar hjältar

En tysk kom fram till mig idag på Ica.
- Den där bilen får du inte köra med på vintern!, vräkte han hur sig.
- Du håller på tappar byxorna!, hade jag hört honom vråla efter en högstadiekille strax innan. Så jag gick genast till motangrepp.
- Och vem bestämmer det?, frågade jag.
Jag trodde så klart han var ytterligare en som skulle klaga på att jag inte passade in i trafiken. Och på att ungdomar inte får se ut hur dom vill etc. Så jag förberedde mig på nästa angrepp. Men då kom det.
- Den är alldeles för fin. Och ska du hitta en till sån där.. ...ja, kanske hos någon fransk bonde, om du har tur. Kör du med den på vintern så har du snart bara ratten kvar.
Det visade sig vara en översocial tysk med stor empati. Så det blev ett långt spontan samtal om hans hjältar, Renault 4, Trabant, Citroen 2 CV mfl.
Och mycket riktigt. Jag hittar bara vrak på alla annonssökningar. Förutom detta fina kort. Så det blir nog en frankrikeresa för att gardera sig. Men den går nog länge till, Laban. Om jag inte kör på vintern. Men nu är det ju snart vår. Trevligt med folk som orkar bry sig. På återseende/L

Träffa grabbarna

Shit, vad bisarrt kul. Reportage på tv om en skytteklubb. En man som är aktiv i klubben säger.
"- Det roligaste är att träffa grabbarna." Ha ha... /M

VHS-lördag

Shit vad synd. Trodde jag var så pass ensam om detta att det skulle gå ha det som låttitel. Tyvärr så ser jag att Blondinbella och alla andra svenskar har kläckt samma sak. Nämligen DATORFRI LÖRDAG. Nu kan vi alltså glömma låttiteln. Vad gjorde man utan Google? Men en datorfri lördag är ett hett tips i övrigt! Jätteskönt.
Det jag däremot ser att jag kan använda är ju VHS-lördag. Tyvärr är inte den titeln lika bra. Men däremot är film aldrig så bra som på VHS. Inferno var kvällens rulle, tätt följd av dokumentären An eye for horror. Vi pratar Dario Argento alltså. Vilken mästare./M

Nästa steg?

Undrar vad som blir konstfackelevernas nästa "installation"? Ska hursomhelst bli intressant att följa. Tjejen med psykbluffen ångrar i alla fall inget. Och varför skulle hon göra det. Det är ju bara utbildning och inte på riktigt. Dessutom är det för tidigt att uttala sig innan "verket" är färdigt. Så jag avvaktar alltså. Han med tagsen i tunnelbanan är det väl heller inget att orda om. Fullt normal, politiskt korrekt handling....? Nästa steg kanske blir en skolmassaker eller nåt i den stilen...? Då kan man ju börja undra...
/L

Van Morrisons Moondance, fast det är förmiddag ute...

Shit, vad är det som har hänt? Har jag blivit fullmogen eller bara mättad... Skivsamlingen har nämligen reducerats till EN enda platta. Men den går oavbrutet. Och har gjort det länge. Jag pratar om "Moondance" med Van The Morrison. När den inte åker på har jag tyst. Ja, ok då. Vissa undantag förekommer. Men dom blir allt sällsyntare.
Det här är ett så makalöst masterpiece att resten är överflödigt. Har länge hållt Bowies "Hunky dory" på den platsen. Men Van the Man sopar rent även med den. SÅ makalöst fulländat att det är otäckt.
Det är klart man blir inspirerad att fortsätta skriva själv också. När man hör den här softa, soul-pop-jazz hybriden. Men till vilken nytta kan man ju fråga sig? Lite otäckt är det förstås att det blivit så här. Lotta tycker likadant. Hon är ju åtta år yngre. Men hon kanske också blivit fullmogen. Eller finns det nån annan förklaring... Är den bara bäst helt enkelt?

Fler tips

Jag hakar på Lärkas Steinbergtips och rekomenderar filmen Vredens druvor från 1940. Med typisk Steinbergrealistisk svärta och med ett förvånandsvärt tydligt socialistiskt budskap för att vara en amerikansk film. Men den kom ju iochförsig före värsta kommunistskräcken som bröt ut i USA med McCarthy på 50-talet. Jag hittade den på DVD i en sånhär låda med 59-kronorsfilmer på affären i byn.

Of Mice And Men

Skitkul med alla inlägg och medskribenter. Var inte blyga nu utan kör på bara! Själv ska jag sejfa igen. Denna veckas boktips är ytterligare en klassiker, och min första bekantskap med John Steinbeck. "Of Mice And Men" från 1937. En fin men sorglig historia om en omöjlig dröm. Kloka och eftertänksamma undertoner. Ska läsas i ett enda flöde. Så är det ju egentligen med alla böcker. På återseende/Lärka

Tack

...för inbjudan säger jag också. Det här med bloggande är väldigt nytt för mig med men det här ska bli spännande att följa. Och ikväll är det melodifestivalen igen... Men snart är det slut för den här gången i alla fall. Fast jag måste erkänna att jag hellre kollar festivalen än Let's Dance eller Doobidoo eller Stjärnor på is eller nåt annat skräp. Av fyra onda ting alltså. Fast bättre är såklart att läsa en god bok även om jag som nybliven småbarnsfarsa har lättare att orka med en schysst film just nu. Trevlig Hälllg.

Dagens fynd, del 3. Medskribenter

Nu känns det faktiskt som att det börjar kunna bli nåt intressant av det här. Envägkommunikationen har bytts ut mot ett inferno av åsikter (Inferno föresten. Köpte den Dario Argento-filmen idag på Boa. För att återkoppla till förra veckans blogginlägg om varulvsrullen som jag tjänade en hacka extra på). Anyway. Några vänner, kolleger och min älskling har nappat på erbjudandet att vara medskribenter i min blogg. Det är ju skitkul. Dagens fynd altså. Undrar vad dom kommer att skriva om? Buskis-J.P med sitt ollonbloggande får vi ha lite koll på. Och alla andra förstås. Spännande! /Lärka

Tackar som får vara med

Kul detta, har aldrig varit nån större nyttjare av bloggar. Vare sig som skrivare eller läsare. Får bli ändring på det nu. Att bli personligen inbjuden känns speciellt, det förpliktar liksom.
Till att börja med måste jag tacka för i fredags, mycket trevligt gig. En uppmärksam och lyssnande publik har sin speciella, lite skrämmande charm. Det finns inte en chans att "gömma" sig. Inspelningen som jag gjorde blev lite sådär ljudmässigt men kanske den går att använda till nåt. Jag skickar ett ex till Mårten in time.
/Jens

Broder

Tack jag har en blogg en ollonblogg. www.ollonbloggen.blogspot.com

Medskribent

En inbjudan damp precis ner i min inkorg. En inbjudan om att bli medskribent på herr Lärkas blogg. Haha... undra om han vet vad han gett sig in på?!

Måste ju testa hur det funkar först så därför skriver jag några rader. Vem är jag? Jo, herr Lärkas fjälla. På återseende.

Var mello hör hemma

Så där ja. Då har Melodifestivalen äntligen ett syfte. Fast det är Georgiens bidrag jag menar. Georgien kommer att bojkottas om dom inte lämnar annat bidrag än sin vinnarlåt “We dont wanna put in”. Shit vad ballt tycker jag. Att våga skoja med Putin när man inte får.
Och i Sverige då. Där finns det väl inget att skoja om. Därmed ännu ett tecken på var melodifestivalen gör nytta och var den inte gör det.. Palestina och Israel duetten har ju också sin poäng...
/M

Visst är den här vintern fin

Så några rader om vädret...
Tycker faktiskt den här vintern är den bästa på väldigt länge. En vinter på riktigt har det varit. När var det senast... 1994? 1984..?
Pratade med en skåning i dag. Han tyckte jag bodde på fel ställe. För där var det 5 plusgrader minsann. Då kontrade jag med mina fina träskidor med vajerbindningar. Och freeformåkning i terrängen utan blodsmak i mun. Då blev han tyst.
Sen pratade jag med en “stockholmare”. Han var så missnöjd för där hade det kommit några snöflingor till morgonen och lagt sig över det vanliga gråsvarta. Han ville ha sol och vår nu.
Men är det inte så att alla årstider har sin charm.. Det där om att det bara finns dåliga kläder håller ju nästan. Eller om vi säger så här: Det finns inga dåliga väder bara fel inställning. För lever man bara för sommarväder då lever man ju nästan aldrig...
Fast jag vet en som skottade sig fördärvad för att komma ut med bilen i morse. Och samma en fick skotta lika mycket för att komma tillbaks med samma bil. Då var det inte roligt. Men det var ju då... och inte nu..
Håll med då, visst är den här vintern fin.
/Lärka

Breakfast at Tiffany´s

Safe, onödigt och ganska fegt, att tipsa om en klassiker...?
Men om jag säger så här då; den ska sträckläsas en lördagkväll när det är melodifestivalen! För då slår man flera flugor i en smäll och kommer i kapp liksom. Sig själv och allt annat. Inte minst världslitteraturen. Bra investering helt enkelt.
Breakfast at Tiffany´s är veckans boktips, från mig. Läste den igår kväll alltså. Ett makalöst flöde, hög igenkänningsfaktor. Och ett språk med såna här godbitar i sig: “Clocks are slow on sundays”.
Ska kolla om det stämmer i dag söndag.. På återseende/Lärkat

Kyrka, lite gnäll och så lite Engmans

Upplevelse idag! Första kyrkogiget. Räknar inte skolavslutningarna, längst bak i klasskörerna. Delade scen i dag med Jens Gustavson i G:a kyrkan i Östersund. Fränt! Battlade fyra låtar var. Applåder fick vi också. Det är ju ovanligt. I en kyrka.

Men hallå, Glasvegas! Tycker dom är skitbra. Och den här bloggen ska ju vara enbart gnällfri. Men Edgar Allan Poe är ju amerikan och inte engelsman. Angående svaret på frågan, i Kulturyheterna nyss, varför alla bra band från Great Britain är så socialpolitiskt medvetna. Då svarar dom att det är en tradition sen bla Poe och att så har det alltid varit...
Och alltihopa är bara efterhandskonstruktioner och jag är en gnällspik. Det var ju kyrkan jag ville hylla idag.
Och nu är Engmans kapell på Gävle dala och det vill jag se. Hej då
/L as in love

Heroine

Så där ja. Då har man en ny hjälte! En hjältinna. Skitsnygg, skittrevlig, skitcool!
50 år efter alla andra i vanlig ordning. Är lite sen i starten men kommer alltid ikapp på upploppet. Modesty Blaise alltså!
/M

Dagens fynd, del 2. Den som spar han har inte...

I dag slank jag in på Boa. Kikade lite i VHS utbudet och fann denna efterlängtade rulle. Snålvattnet rann. Ynka 50 bagare. Och jag ställde tillbaks den. Som extra grädde på moset fick jag lift hem och slapp buss. Sparade alltså samma summa två gånger. Så kan man ju också se på saken. Och nu sitter jag här och dreglar över varulvstrailern på youtube. Och har gått cirkus en hundring i förtjänst på buss och film. Lönsamt att gå på Boa. Tills nästa gång....

Dagens fynd, del 1. Tidlös

Dagens fynd är definitivt denna högteknologiska makapär. En Silvana med tre kronor i ryggen. Hängde på en spik i källaren. Har aldrig sett den förr. Nu får den hänga med mig istället. Och inga batterin i världen kan längre sätta käppar i hjulet för min dyrbara tid. Däremot kommer det egna kom-ihåget att sätta ribban. Men det är man ju van. Gäller ju att ha koll så det inte skenar eller segar. Å så ska det vridas ibland. Men klart värt den mödan. Tidlöst, skitsnyggt och oanvänt klädesplagg. Med drag.
/Lärka

Sci-fi på riktigt!

Shit i gatan. Hittade den här bilden i dag, i jordbruksbroschyren SVALÖF 1958. Erkänn att den är ball. Nästan lite drive-in skräckis från samma tid. Det handlar om den lömska flyghavre som lantbrukarna varnades för på den tiden. Alltsammans känns i dag så science fiction artat och bilden i synnerhet. Så här står det:
"Var misstänksam mot maskiner och redskap. Förutom nyinköp av utsäde finns det många andra inkörsportar, som flyghavren vet att begagna sig av och som måste stoppas till, om en infektion skall kunna undgås. Gemensam användning av självbindare, skördetröskor, vanliga tröskverk, halmpressar och andra maskiner medför stora risker för spridning av flyghavre från gård till gård. Maskinerna måste med stor omsorg rengöras och inspekteras, innan de flyttas från en gård till en annan, det räcker absolut inte att köra dem tomma en stund. Halm bör man aldrig köpa från en annan gård utan att vara förvissad om att den är flyghavrefri."

Hmm.. Varför pratas det inte om flyghavre längre? Är ingen rädd för den? Däremot hörde jag på Rapport ikväll om att 300 personer anmält sig till dom första rymdturistresorna. Biljetten kostar en par mille. Man måste alltså gå 50 år bakåt nu för att hamna i science fiction, på riktigt.. Och någonting så overkligt som ogräs...
/The Lark

Dr No

Jo i år har jag ju som mål att läsa endast på utländska. Och eftersom jag bara behärskar engelskan i flytande form får det bli den. I fjol hade jag som regel att endast läsa kvinnliga författare, vilket jag lyckades med. Skitsamma...
2009 års tredje bok är i alla fall "Dr No". Ja, just det James Bond alltså. Fantastiskt underskattad författare Ian Fleming. Har tidigare läst några i serien. Bondskeptikerna kan ta ta böckerna istället för filmerna. Honey Rider måste vara världens coolaste namn föresten. Skönt med stereoyper från det kalla kriget. I motvikt till dagens politiskt korrekta och ängsliga värld... Dagens boktips alltså.. "Dr No", på originalspråk.
/M

Mårten Lärkas blogg

Startade min blogg idag. Typ fyratusen år efter alla andra. Sist i mål alltså. Vasaloppsdagen till ära... Har tänkt på det här ett tag utan att komma till skott. Istället för gästbok liksom. Fast gästboken får ligga kvar också ett tag. Bästa h/Lärka