Såg en dokumentär om Juliette Gréco ikväll. Har bara en skiva och ingen stenkoll på henne, mer än att Serge och gänget försåg henne med sånger förstås.
Men alla bitarna faller så klart på plats när den graciösa damen säger: "- Det största som kan hända mig är när de kommer fram och säger tack vare dig lärde jag mig franska". Vill inte påstå att jag kan franska men det mikroskopiska jag uppsnappat har jag chansonen att tacka. Och känner alltså igen mig nåt oerhört i detta. Och bitarna faller riktigt på plats när det är ingen mindre än självaste Gérard Jouannest som Gréco nu är gift med. Just det, Brels kompositörspartner.
Finns det nåt bättre än fransk musik från den här tiden, när man är inne i den! kan inte vara nån sak alls att motivera ungar att lära sig franska, om man börjar här och skiter i verben... Fast nu kanske ingen läser franska längre..?
Skitsamma. Formidable!
/M
30 jan. 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar