Och det enda amerikanerna bryr sig om är pengar. Till och med Obama pratar först och främst om pengar. Vad det ska kosta att sanera oljan från mexikanska golfen. Det går liksom inte skita i pengarna och sanera skiten först och därefter prata pengarna.
OK. Jag håller med. BP ska bekosta detta om det så är med livet som insats. Men nu är det mycket mer än så som står på spel. Medan oljan väller in längs Amerikas kuster. Men det verkar inte göra nån skillnad. Dom verkar gilla olja over there. Läser samtidigt Jolos bok "Amerikafeber". Och det var likadant även förr. Tur man har en egen mack (läs delägare i mack) men även den skvätten har väl runnit genom amerikanska händer. Puh. Blir alldeles slut. Känner mig skyldig jag också. Jag har både bil och mack och sitter i oljebolagens skruvstäd som alla andra. Fullgas mot vår egen undergång.
Och den här bloggen som bara ska handla om sånt som är kul. Glöm det.
/M
30 apr. 2010
15 apr. 2010
Fender, Hagström och majblommor
Inne på Starks kom en knatte fram till mig med en majblomma.
- Vill du köpa, sa han försynt.
- Har bara kort, haspade jag halvstressat men uppriktigt ur mig.
Två sekunder senare bestämde jag mig. Klart jag ska köpa en majblomma av honom. Men först måste jag handla och fixa kontanter. 20 kr. Går ju till nåt fint. Och fin var den dessutom, årets majblomma.
På väg till bilen med varorna cyklas jag ikapp av två raska konkurrenter till den förste knatten.
- Vill du köpa majblommor, hojtar dom unisont.
- Javisst. Det är klart.
Lite dåligt samvete får jag dock för att den förste knatten inte fick göra nån affär. Men efter hastigt letande i alla byxfickor går det inte hitta annat än småskrot. Kommer upp i 13,50 på sin höjd, efter att även jackan muddrats.
Men båda knattarna har redan riktat uppmärksamheten mot annat håll: Fenderdekalen på ena bakrutan!
- Shit vilken cool bil med Fenderklistermärke, säger båda unisont.
Ja, kanske ska blomman få sitta där. Men 13,50 är det enda som kan hostas fram. Växel på en 500 lapp har dom ju inte. Och tar inte kort...
- Visst kan han få rabatt, säger den ene.
Affären är avgjord. Snål-Judas får majblomman för 13,50. Rabatt tack vare fenderdekalen. Så kan man se det.
Det var väl en bra affär. Utom för dom då, som fick skjuta till 6,50 ur egen ficka för att gå runt.
Borde skämmas. Så med facit i hand kom ju den första knatten lindrigt undan, som slapp göra nån affär med mig.
- Jag gillar fendergitarrer. Fast ännu mer hagströmgitarrer, kommenterar den ene av knattarna innan vi skiljs.
Där fick jag för 6,50. Undrar var han placerar en ranglig Levin?
/M
- Vill du köpa, sa han försynt.
- Har bara kort, haspade jag halvstressat men uppriktigt ur mig.
Två sekunder senare bestämde jag mig. Klart jag ska köpa en majblomma av honom. Men först måste jag handla och fixa kontanter. 20 kr. Går ju till nåt fint. Och fin var den dessutom, årets majblomma.
På väg till bilen med varorna cyklas jag ikapp av två raska konkurrenter till den förste knatten.
- Vill du köpa majblommor, hojtar dom unisont.
- Javisst. Det är klart.
Lite dåligt samvete får jag dock för att den förste knatten inte fick göra nån affär. Men efter hastigt letande i alla byxfickor går det inte hitta annat än småskrot. Kommer upp i 13,50 på sin höjd, efter att även jackan muddrats.
Men båda knattarna har redan riktat uppmärksamheten mot annat håll: Fenderdekalen på ena bakrutan!
- Shit vilken cool bil med Fenderklistermärke, säger båda unisont.
Ja, kanske ska blomman få sitta där. Men 13,50 är det enda som kan hostas fram. Växel på en 500 lapp har dom ju inte. Och tar inte kort...
- Visst kan han få rabatt, säger den ene.
Affären är avgjord. Snål-Judas får majblomman för 13,50. Rabatt tack vare fenderdekalen. Så kan man se det.
Det var väl en bra affär. Utom för dom då, som fick skjuta till 6,50 ur egen ficka för att gå runt.
Borde skämmas. Så med facit i hand kom ju den första knatten lindrigt undan, som slapp göra nån affär med mig.
- Jag gillar fendergitarrer. Fast ännu mer hagströmgitarrer, kommenterar den ene av knattarna innan vi skiljs.
Där fick jag för 6,50. Undrar var han placerar en ranglig Levin?
/M
10 apr. 2010
Svaret på frågan
Yes! Nu vet jag varför jag skriver låtar. Äntligen har någon satt ord på det. Läser Freak, boken om Freddie Wadling av Robert Lagerström. Så här säger Henryk Lipp. "- Det var en kick att skriva egna låtar och upptäcka skapandeflödet... Man känner sig hel när man skapar och den intuitiva biten blir lika stark som den förnuftiga. Det blir till en helhet."
Misstänkte att det var nånting åt det hållet. Men skönt få det formulerat.
/M
Misstänkte att det var nånting åt det hållet. Men skönt få det formulerat.
/M
8 apr. 2010
Once in a lifetime
Jag hatar allt vad röst-tiggeri heter. Kanske på grund av att vi just nu nått kulmen på detta. En kulmen som förmodligen kommer bli långvarig. Jag pratar nu om alla massutskick, man får på alla ställen där man är elektroniskt nåbar. Mejl, nätcommunitys och mobiltelefon etc. Främst av artister och band etc som är med på nån lista för att ta sig högre på denna lista eller åtminstone bli kvar ett tag till eller bla bla bla. Vad vet jag..
Jag gör alltid en enda sak. Jag trycker på delete. Vilken underbar knapp egentligen. Ofta är det vänner och kolleger så man borde ju hjälpa till. Men njet. Det spelar ingen roll. För börjar man så kan man inte sluta. Och det var just det som var problemet denna gång.
Jag håller nämligen på att sms-rösta och följa Bodinrocker i sin slutspurt att bli opening act åt Status Quo. Jag har alltså gjort ett undantag!! Och jag följer händelseutvecklingen på ett maniskt sätt. Tror jag knappat iväg minst en femtilapp vid det här laget. För det kostar ju pengar också. 6 kr per sms. Pengar som förmodligen går till bättre behövande. Skulle tro det.
I dag var jag ju tvungen igen eftersom jag såg en möjlighet att få honom i ledning. Med bara TRE ssms till. Shit i gatan. Men jag gör det av en enda anledning. Det är en mycket nära vän. Det är en dröm på väg mot uppfyllelse. Och framförallt. Det är once in a lifetime. Åtminstone för mig. Så gå in och rösta på Bodinrocker, som Opening act åt Status Quo i Stenungsund vettja! Eller tryck på delete eller nåt..
www.openingact.se/event/statusquo23julystenungsund-final/contenders
/M
Jag gör alltid en enda sak. Jag trycker på delete. Vilken underbar knapp egentligen. Ofta är det vänner och kolleger så man borde ju hjälpa till. Men njet. Det spelar ingen roll. För börjar man så kan man inte sluta. Och det var just det som var problemet denna gång.
Jag håller nämligen på att sms-rösta och följa Bodinrocker i sin slutspurt att bli opening act åt Status Quo. Jag har alltså gjort ett undantag!! Och jag följer händelseutvecklingen på ett maniskt sätt. Tror jag knappat iväg minst en femtilapp vid det här laget. För det kostar ju pengar också. 6 kr per sms. Pengar som förmodligen går till bättre behövande. Skulle tro det.
I dag var jag ju tvungen igen eftersom jag såg en möjlighet att få honom i ledning. Med bara TRE ssms till. Shit i gatan. Men jag gör det av en enda anledning. Det är en mycket nära vän. Det är en dröm på väg mot uppfyllelse. Och framförallt. Det är once in a lifetime. Åtminstone för mig. Så gå in och rösta på Bodinrocker, som Opening act åt Status Quo i Stenungsund vettja! Eller tryck på delete eller nåt..
www.openingact.se/event/statusquo23julystenungsund-final/contenders
/M
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)