Once in a lifetime

Jag hatar allt vad röst-tiggeri heter. Kanske på grund av att vi just nu nått kulmen på detta. En kulmen som förmodligen kommer bli långvarig. Jag pratar nu om alla massutskick, man får på alla ställen där man är elektroniskt nåbar. Mejl, nätcommunitys och mobiltelefon etc. Främst av artister och band etc som är med på nån lista för att ta sig högre på denna lista eller åtminstone bli kvar ett tag till eller bla bla bla. Vad vet jag..
Jag gör alltid en enda sak. Jag trycker på delete. Vilken underbar knapp egentligen. Ofta är det vänner och kolleger så man borde ju hjälpa till. Men njet. Det spelar ingen roll. För börjar man så kan man inte sluta. Och det var just det som var problemet denna gång.
Jag håller nämligen på att sms-rösta och följa Bodinrocker i sin slutspurt att bli opening act åt Status Quo. Jag har alltså gjort ett undantag!! Och jag följer händelseutvecklingen på ett maniskt sätt. Tror jag knappat iväg minst en femtilapp vid det här laget. För det kostar ju pengar också. 6 kr per sms. Pengar som förmodligen går till bättre behövande. Skulle tro det.
I dag var jag ju tvungen igen eftersom jag såg en möjlighet att få honom i ledning. Med bara TRE ssms till. Shit i gatan. Men jag gör det av en enda anledning. Det är en mycket nära vän. Det är en dröm på väg mot uppfyllelse. Och framförallt. Det är once in a lifetime. Åtminstone för mig. Så gå in och rösta på Bodinrocker, som Opening act åt Status Quo i Stenungsund vettja! Eller tryck på delete eller nåt..
www.openingact.se/event/statusquo23julystenungsund-final/contenders
/M