Ha ha. del 2 bland omslagsfilurer har kommit till Anders Olsson, Ängsvägen 3, 0652/30410, 82075 Harmånger. Hela formuläret ifyllt. Lägg märke till den pre-pubertala stilen, nästan runskrift (längst upp). Det här kan vara den enda märkta skivan som går att spåra till den närmsta kretsen. Anders bor idag i Linköping men spelade trummor i ett fantastiskt band vi hade samt stod i målet i ett hockeylag som aldrig fanns.
Skicket är oförskämt bra, trots att vi varit minst fyra om den. Kiss, "Rock and roll over" kommer i alla fall alltid tillhöra Anders på Ängsvägen 3..
Missa inte nästa del.
/M
31 okt. 2010
29 okt. 2010
Del 1 Anette Jonson
Har ju en kul programidé som man skulle kunna presentera för TV bolagen efter deras storsäljare som går nu. fast den får nog gå här på blåggen ett tag till att börja med.
Att spåra tidigare ägare på gamla skivor. Såna där namn som brukar stå kluddade på omslagen. Ibland finns hela adressen med telefonnummer och rubbet. Dock är det ju ett par hundra år sen dom skrevs och lika många ägare som passerat.
Här är i alla fall Anette Jonson med sitt exemplar av första Rolling Stones. Ett Decca original som hon och samtliga efterföljare gjort allt för att utplåna. Sen jag hittade den på Boa, i den där bunten jag skrivit om tidigare, har den blivit lätt restaurerad och kan med nöd och näppe spela hela sida A. Kostade nästan inget, men i gengäld tar den sig inte igenom I´m a King Bee. Utan Anette Jonson Skulle jag dock fått fortsätta dras med den på enbart CD-utgåva. Men gult kort ska hon ha ändå...
Missa inte nästa avsnitt, som kommer snart nog.
/M
21 okt. 2010
Reprisen går på tuben
Det finns oändligt mycket rörligt, osett, Lynott-relaterat på tuben. Vad ska man göra. Det räcker för resten av det här seklet. Han hann ju dö innan man knappt visste vem han var. Och inget har gått i repris..
/M
/M
19 okt. 2010
Jordens fynd
Hittade en helt sanslös skiva i dag. Måste vara jordens fynd. Bara för att jag snappade upp titeln i en bok om Phil Lynott häromdan fick jag av en slump ögonen på den i en back på Boa. Richard Burton står för snacket och Herbie Flowers mfl håller i de musikaliska trådarna. Då går det å andra sidan inte misslyckas. "Jeff Wayne´s musical version of The War of the Worlds", från 1978. Kusligt bra. Å så den sene Lynott då som tar ut sig fullständigt, på dubbelvinylens tredje sida. Shit i gatan. Att den bara kostade en tjuga höjer ju värdet ytterligare.
/M
/M
13 okt. 2010
Tack och lov
I dag kan man verkligen FIRA. Ha ha. Ja just det. Fira gruvarbetarna i Chile. Kul att dom kom upp. Vilken grej.
/M
/M
11 okt. 2010
Plats för betraktaren
I dag hörde jag skådisen Krister Henriksson säga en grej som jag nog kommer bära med mig. Minns inte exakt ordagrant, men innebörden var att det ska finnas plats över för betraktaren. Han nämnde konståkning som ett exempel där han inte kunde hitta plats åt sig själv, för att det oftast är så väl utfört, menade han.
På papperet låter ju den åskådningen som något att ha.
Vilket innebär att ens perfektion kan ställas åt sidan... Skönt va.
/M
Ps. Själv har jag inget emot konståkning (det var Krister som hade det) bara jag själv slipper åka.
På papperet låter ju den åskådningen som något att ha.
Vilket innebär att ens perfektion kan ställas åt sidan... Skönt va.
/M
Ps. Själv har jag inget emot konståkning (det var Krister som hade det) bara jag själv slipper åka.
9 okt. 2010
Höstmys
Just ja. Skulle ju få denna kolapåse från Lottas chef på Blomsterfröknarna, i utbyte mot en blogghype. Problemet är bara att påsen blivit tom. Men det jag hann med, en grön och en röd kola, var alla tiders. Kan rekommendera. Men den bruna gräddkolan hade jag inte en chans på. Men det är väl ett bra tecken. Finns på Blomsterfröknarna förstås, i Kvissleby!
/M
/M
3 okt. 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)