Är man skivnörd så är man. På vinyl i synnerhet. Och vissa skivor som man redan har är så himla bra så man tar upp dom igen när man bläddrar dom i nya skivbörsbackar. Bara för att klämma lite och stoppa ner dom igen. Tack och lov. Och det var just därför jag inte äger någon skiva märkt med nästa namn i den här löjliga serien utan slut. Annika Norlin. Ja, just det. Visst känns namnet bekant? Tyckte jag också.
Varenda skiva som jag plockade upp, som jag redan hade, inne på Harvest i Sundsvall för ett tid sen, stod det just Annika Norlin på. I alla fall tillräckligt många för att det skulle noteras.
- Dom här kan du säkert få ännu mer för, till rätt köpare, sa nörden till Kjell.
Alla vet ju vem Annika Norlin är, men inte Kjell. I alla fall inte då.
Fast det finns väl fler med det namnet? Och varför skulle just den Annikan sälja undan bla Nick Lowe “Labour of lust”???
Till saken hör att jag tyckte det var så festligt så jag blev tvungen mejla nämnda person om ärendet. Men hon får Säkert! (fyndigt) miljontals mejl om samma fråga. Så svar uteblev och jag vet fortfarande inte vad det var för fel på vår skivsamling. Eller hennes snarare... Hm.
Missa inte del 4, som kommer snart nog.
/M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar