Fick lite religiösa grubblerier i dag efter att läst en stump i bibeln. Jag vill redan från början klargöra att jag inte har några antisemitiska sympatier etc.
Jag kom nämligen till insikten att det var judarna som orsakade Jesus jordliga död. Pilatus försökte in i det sista rädda Jesus. Men judarna, med sina överstepräster i spetsen, tryckte på åt andra hållet. Dessutom fick folket möjliigheten att välja en fånge som skulle släppas. Men valde då dräparen Barrabas istället för Jesus.
Det här är ju historia som alla känner till, men jag har inte reflekterat över att Judarna, “Guds folk”, bär på denna historik.
Jag blev helt enkelt tvungen att undersöka saken. Så jag ringde min gode vän Dan, som studerat teologi. Svaret på frågan är enligt följande.
Judarna firar överhuvudtaget inte påsken till Jesus lidande och uppståndelse. (OBS! undantag förekommer naturligtvis). Firandet är främst till minne av judeuttåget ur Egypten. Och egentligen kallas det “Det osyrade brödets högtid”, eftersom brödet inte hann gäsa innan dom uttågade bla bla. Påskalammet intogs också, under denna strapats. Resten är efterhandskonstruktioner. Rätta mig om jag har tolkat fel.
Kontentan av det hela kommer här: Jesus var också jude. Men. Han hade nya idéer, frän aproach, var udda, hade kunskaper och förmåga till det mesta. Han sågs som ett hot av sina egna. Dom väntade på Messias. Men ingen kunde föreställa sig att det var denne “rebell” som var den dom väntade på. På grund av detta stöttes han ut av sitt eget folk i allmänhet. Och av dom som satt vid makten i synnerhet.
Såna här saker har inte ändrats märkbart. Därmed är det en lika känslig och kontroversiell fråga nu som då. Och jag tror jag fått svar på mina funderingar för den här gången. Samt återupptäckt en idol och hjälte. Som är coolare än dom flesta.
God fortsättning/Lärka
12 apr. 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar